torsdag 22 september 2011

Kärlek


Alldeles strax kommer det att dofta nybakat bröd här i Casa Famreus/ Alfredsson.
Jag bakar GI-bullar till prinsen så han skall få lite nyttigare bröd.
Även fast jag ej äter bröd själv så är det ju så kul att baka! Det är nåt med själva skapandet tror jag, samt att min älskling uppskattar det så mycket. (Hoppas han uppskattar linfröna också ;).
De ser förbenat goda ut, men mjöl är inte min bästa kompis så det är bara att låta bli, och som tur är så är jag utrustad med en stor portion karaktär och envishet. Tror jag stod först i den kön när Gud delade ut dessa egenskaper, och därför gick jag bet på vissa andra egenskaper såsom tex tålamod, men paxade ivrig istället. Det är ju inte fy skam det heller.
Man får göra det bästa man kan med det man har helt enkelt. (Lät som nåt de ”redan gamla grekerna” kunde sagt...;) och självklart jobba med de bitar av sig själv som saknas.
Det roliga är ju att det alltid finns nåt nytt att lära sig, varje dag i livet.
Även de små tingen kan skänka glädje och stolthet när man klarar dem första gången. (Nä, inte de gamla grekerna nu heller ;)
För även om tålamodet tryter ibland och det ekar haranger av svordomar som får självaste belsebub att klappa händerna av förtjusning så brukar envisheten vinna. Till slut alltså.
Jag ger mig inte i första taget. Om det är bra eller dåligt? Mja, oftast bra, men ibland kan det leda till fel val också såklart. Men, så är det ju i livet. Vi går på smällar, och vi reser och igen, sen gör vi (förhoppningsvis) inte om samma misstag igen. Kanske nya misstag, men (oftast) inte samma.

Idag har jag ej hört Karo/Ponnyn/Monsterhunden på våningen ovanpå, kanske är han utmattad efter gårdagen när han lekte sig trött med sin medicinboll modell- större-med -studs igår?
Om det är sanningen vet jag ej, men i min fantasi var det så.

Nu skall jag plocka ut de nygräddade GI-bullarna med solrosfrön ur ugnen och invänta min underbara fina man. Han är så söt när han kommer hem med sågspån i skägget.
Jag blir lite nykär i honom varje dag, och jag är så oerhört tacksam att han finns och att han är min, och att Gud delade ut äkta-kärlek-kortet till mig. Då gör det inte så mycket att jag missade diverse annat, för äkta kärlek som är besvarad är det finaste man kan få.

Ljus & kärlek

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar