lördag 29 september 2012

Grattis söta mamma på din födelsedag! <3 Denna bilden är tagen i juni när mamma var här och hälsade på. Mamma skulle byta till vimpel från flagga vilket hon gjorde hur galant som helst. Prinsen hade förberett för att flagga då svärmor skulle hälsa på, han är så omtänksam min kära man. Vi hade en helt fantastisk vecka tillsammans. Massa skratt, prat och mys och matlagning, utflykter med mera. Det var oerhört jobbigt när hon skulle åka hem, hem till Gävle, som faktisk på ett vis också är mitt hem, och alltid kommer att vara. Dock så är ju mitt hem nu idag här på Hedarna, mitt liv med Lars (prinsen. <3 Men hujeda mig så jobbigt det var när mamma skulle åka. Vetskapen om att det skulle dröja innan vi sågs igen tog fullständigt överhand och det gjorde så ont i hjärtat att det blev svårt att andas. MEN... =D nu har jag beställt en biljett till Gävle, till mamma, och skall åka dit om några veckor och det skall bli alldeles underbart. Önskar ju såklart att jag kunnat vara där idag, på hennes födelsedag, men får se framemot våra dagar vi skall ha ihop istället....så, grattis kära mamma, jag älskar dig och högaktar dig. <3 <3 <3

lördag 22 september 2012

Jag-en djurmagnet?

...snart får jag döpa om min blogg till ”djurbloggen” eller ”Annas zoo”.... I måndags hade jag besök av en urgullig kattunge i butiken som kom tillbaka så fort jag tagit ut den, den va bara såååå söt. Lekte och gosade med den en stund och sen bara stensomnade den i en soffa. Efter jag släppt ut den tredje gången kom den ej tillbaka, och jag hoppas hoppas hoppas att den hittade hem igen. Sen när jag traskade hem låg det en huggorm på vägen. Jag är som tur är inte rädd för ormar, så jag gick fram och tog kort på den och sade att ”det var tur för dig lille vän att mamma ej var här nu”..(min vackra mams är inget orm-fan direkt) Och idag dök det upp en spindel (mmmm-mitt favvodjur- ELLER HUR) i köket på jobbet. Tyvärr så fixade jag ej att ta hand om det utan den pep iväg i ett obevakat ögonblick och gömde sig nånstans. (för att säkerligen överraska mig på måndag) Det blev en väldigt dramatisk eftermiddag idag i butiken då det rätt var det var traskade in en skatunge (tror det var en unge, den var iallafall modell mindre). Den fick ju givetvis panik när jag sade hej och undrade vad den nu ville så den flög in i ett av rummen och gick bärsärk på påslakan och kuddar. Jag fick ringa min kära kollega Lennart som lovade att komma till undsättning efter att han stängt butiken i Fjällbacka. När Lennart kom så hade det stackars panikslagna lilla stycket flaxat runt överallt och satt o tryckte i ett hörn, och att få tag i den var ju inte det lättaste då den flög iväg i panik-flög in i ett fönster i 190 och bröt nacken. Tårar. Ont i hjärtat. Tänk så fort livets ljus kan släckas. Det gick som tur var fort så den led förhoppningsvis inte. Men mjusch, jag blev väldans ledsen. ;( För att avsluta med en glad nyhet kan jag berätta att min chef idag kallade mig för ”företagets stjärnsäljare” då jag sålt många båtvagnar i det sista. Det var väldigt roligt att höra. Ta hand om er. Ljus & kärlek

lördag 15 september 2012

Lite uppdatering.....

Nu har jag jobbat i Fjällbackahallen nästan ett halvår, och fortfarande upptäcker jag nya saker i stort sett varje dag. Vi säljer verkligen allt mellan himmel och jord, vilket är roligt men ibland kan jag stå där med en dumstrut upp till taket när folk (män mestadels) frågar efter konstiga verktyg med mera. Dock brukar allt lösa sig till det bästa, det går ju att ta reda på det mesta med lite vilja. (käck tjej =) Snittat på ungefär 200 timmar i månaden sen jag började i mars så detta med mitt lilla dagboksprojekt/blogg har tyvärr fått ta stryk. Dock mår jag bättre av att skriva av mig ibland så jag skall nog ge mig denna tid att faktiskt skriva lite oftare. Det har varit gott om djurbesök här i krokarna, har sett älgar, harar, rådjur (rådjur är vardagsmat-ATT SE DEM ALLTSÅ, SKULLE ALDRIG SÄTTA TÄNDERNA I BAMBI OCH HANS MOSTRAR), en liten räv skuttade förbi en dag också, och det bästa av allt, jag fick se ett lodjur en dag....sååå otroligt mäktigt. Nu är det ju så att jag är så himla känslig och jag vill ju verkligen att alla dessa fina djur skall få traska runt här i godan ro, men NÄÄÄ, då är det en jägare som har dessa marker som sitt ”territorium” och han satt här en dag (en bit från huset alltså) och spanade, och då hade jag önskat att jag hade ett signalhorn som djuren kunde uppfatta som= ”nu är jägar-jäkeln här, bäst ni gömmer er....” Mmm, fantisera kan man ju... Nåväl, han fick inget byte denna gången allafall. (Jippiho! ) Lev väl, ljus och kärlek