kärlek

...Smyger som en liten indian för att inte irritera spindlarna som jag tror stoltserar runt här o väntar på att attackera....saknar min man massor och det känns jobbigt att återigen inte få spendera nyår ihop.
Längtar efter honom, overkligt mycket, men vet ju dock att han kommer ju hem igen, hem till Hedarna...och hem till mig. <3

idag har det varit så vackert här.
Solen har lyst och det har varit så vindstilla för omväxlings skull...de sista dagarna har det ju stormat så enormt...
nu ser jag på Braveheart, så underbar film...men som tyvärr får mig att gråta besinningslöst.

Jag vill tacka min familj och mina vänner som hört av sig dessa dagar....Ni är guld värda...

Ljus & kärlek

Jul på Hedarna

Vår första jul på Hedarna blev alldeles underbar.
Vi lagade mat och bakade och drack diverse goda drycker. ;)
Körde frågesport på Vetgirig.nu och spelade musik HÖGT.
Ännu en av de bra sakerna med att bo i hus!!
Jag är så tacksam för min fina man!
Massor av fina presenter från våra mödrar hade vi också att packa upp.
Mammor, de kan de. <3
De vet alltid vad man behöver. Är det månne en gåva man får när man blir mor?
Ungefär som detta med att ”mammas kanelbullar är alltid bäst”.
Lär man sig att baka bästaste bullarna när man blir mor tro? Får man det på köpet liksom?

Jag saknar min mamma så enormt brutalt j-a asmycket.
Vi har inte setts sen förra året i september, skandal nästan, men så blir det ju när det är långa avstånd.
Vi har en underbar relation dock, och även om vi ej ses så ofta så bor hon ju i mitt hjärta. Alltid.
Hon är världens underbaraste och finaste människa. Oj, nu är jag lite julnostalgisk och känslig.
Det gör faktiskt ont i hjärtat på riktigt.
Puss puss fina mamma...jag älskar dig.

Kärlek

Alldeles strax kommer det att dofta nybakat bröd här i Casa Famreus/ Alfredsson.
Jag bakar GI-bullar till prinsen så han skall få lite nyttigare bröd.
Även fast jag ej äter bröd själv så är det ju så kul att baka! Det är nåt med själva skapandet tror jag, samt att min älskling uppskattar det så mycket. (Hoppas han uppskattar linfröna också ;).
De ser förbenat goda ut, men mjöl är inte min bästa kompis så det är bara att låta bli, och som tur är så är jag utrustad med en stor portion karaktär och envishet. Tror jag stod först i den kön när Gud delade ut dessa egenskaper, och därför gick jag bet på vissa andra egenskaper såsom tex tålamod, men paxade ivrig istället. Det är ju inte fy skam det heller.
Man får göra det bästa man kan med det man har helt enkelt. (Lät som nåt de ”redan gamla grekerna” kunde sagt...;) och självklart jobba med de bitar av sig själv som saknas.
Det roliga är ju att det alltid finns nåt nytt att lära sig, varje dag i livet.
Även de små tingen kan skänka glädje och stolthet när man klarar dem första gången. (Nä, inte de gamla grekerna nu heller ;)
För även om tålamodet tryter ibland och det ekar haranger av svordomar som får självaste belsebub att klappa händerna av förtjusning så brukar envisheten vinna. Till slut alltså.
Jag ger mig inte i första taget. Om det är bra eller dåligt? Mja, oftast bra, men ibland kan det leda till fel val också såklart. Men, så är det ju i livet. Vi går på smällar, och vi reser och igen, sen gör vi (förhoppningsvis) inte om samma misstag igen. Kanske nya misstag, men (oftast) inte samma.

Idag har jag ej hört Karo/Ponnyn/Monsterhunden på våningen ovanpå, kanske är han utmattad efter gårdagen när han lekte sig trött med sin medicinboll modell- större-med -studs igår?
Om det är sanningen vet jag ej, men i min fantasi var det så.

Nu skall jag plocka ut de nygräddade GI-bullarna med solrosfrön ur ugnen och invänta min underbara fina man. Han är så söt när han kommer hem med sågspån i skägget.
Jag blir lite nykär i honom varje dag, och jag är så oerhört tacksam att han finns och att han är min, och att Gud delade ut äkta-kärlek-kortet till mig. Då gör det inte så mycket att jag missade diverse annat, för äkta kärlek som är besvarad är det finaste man kan få.

Ljus & kärlek