Försäljarångest

Hej!
Idag har jag påbörjat min lilla pilgrimsfärd att säga upp alla abbonnemang som ”slängts” över mig.
Ja, jag vet...jag kan ej säga nej. (Skämskudden fram)
Dock så tog jag mig i kragen idag då en första försändelse dykt upp med ett kosttillskott som skall främja sömnen. (Visst, absolut en bra idé, men det blir hemskans dyrt i längden, därför lika bra att ta tag i detta på stuberten.
Fanns ej nån mejladress att finna i brevet tyvärr. (Hade föredragit det då ej blir lika pinsamt.)
Så det fick bli till att ringa, och den kön tog lång tid vill jag lova trots att det ej var många före.
Men det satt väl en ensam stackare där och svarade kan jag tro.
Det jag skulle berätta angående detta var att den pausmusiken som var i telefonen var en upplevelse som inte var så angenäm.
Det lät som pianobaserad-karusell-ångestmusik spelat baklänges, och lägg därtill ett knastrande brus.
Det gjorde ont i mina små musiköron.
Kanske är det deras taktik att behålla abbonnenter: ingen står ut med den vidriga vänta-i-telefonluren-i-evighetskön-musiken.
Jag höll mig dock envist kvar, svor högt ett par gånger, men nu skulle jag baske mig genomdriva detta! Den lilla damen i telefonen upplyste mig också om att nåt slags nyponextrakt (!) var på väg på posten.
Jag kan inte för mitt liv minnas att jag tackat ja till nåt sånt!!??
Kanske ej så konstigt dock när jag bara säger jatack o amen när de ringer....
Jag fick sagt upp det också iallafall, och det var väl för väl.
Nu SKA jag säga nej till nästa försäljare. Måste lära mig!

Ljus & kärlek