Deppigt värre

Oj, nu har tiden sprungit iväg igen och jag har återigen inte underhållit min kära blogg.
Just nu är jag ganska så stissig angående ett jobb jag sökt.
Det gick inte så bra som jag hade tänkt tyvärr.
Det blev tokigt ifrån början då jag sände dem fel CV, ett CV som i inledningen riktade sig till ett annat jobb jag sökt. Klantigt som ***. Återigen har alltså min iver förstört för mig.
Det hela började med datahaveri, och när jag till slut fått ordning på internet så skickade jag givetvis fel. Jag ville så gärna visa hur intresserad jag var och få iväg mina papper så fort det bara gick.
Jaja, det sägs att det finns en mening med allt som sker men ibland undrar jag.
Jag har tagit åtskilliga dåliga beslut, gjort fel val pga att jag är så jäkla ivrig.
Många av de skador jag haft under åren bottnar också i min iver
Allt ska ske nu nu nu.
Jag är också rädd att jag ej riktigt kom till min rätt på intervjun då jag var väldigt nervös, det var trots allt min första jobbintervju nånsin (!).
Mina jobb har tidigare avlöst varandra och jag har alltid blivit erbjuden jobb och således aldrig behövt söka.
Nåväl, förhoppningsvis har jag nu lärt mig nåt på kuppen.
Just nu känns det ganska deppigt dock.
Skulle kunna älta detta till atomer, men jag väljer nu att bara berätta detta lilla och jag skall nu försöka gå vidare i mitt sökande. Trots allt så måste jag ha det förbenade körkortet först.
Lars var så gullig igår när jag sade till honom att jag ej tror att jag får jobbet, då sade han att då är det deras förlust. Han är rar han.
Jag bara längtar, verkligen längtar, efter att jobba med service igen. Jag saknar den stimulansen oerhört mycket av att få göra folk glada och nöjda. Att få känna mig behövd, uppskattad och älskad för mina insatser. Älskad kanske var lite överdrivet men...jaa, jag hittar inget annat ord nu.
Deppig som sagt.
Saknar mina vänner i stan.
Saknar min familj.

Min kära lillebror har varit en sån otrolig klippa nu i det sista då han med ett enormt tålamod har guidat mig angående den nya telefonen.
Min iphone-telefonernas telefon. Hade det inte varit för Alf hade jag väl suttit och stirrat på den fortfarande.
Detta inlägget blev ej så muntert direkt. Har skrivit massor av inlägg i huvudet, roliga sådana men idag kommer det ej ut nåt kul. Kanske senare.
Ska ut och jaga endorfiner strax, då känns det säkert bättre sen.
Kanske skriver jag en snutt senare och istället berättar lite roligare nyheter.
Behöver ladda batterierna först.

Kramar, ta hand om varandra

Helg på Hedarna

Det har varit några underbart soliga dagar här på Hedarna med långa promenader och huspyssel. Lars har kört en massa ved med traktorn och jag har bakat, läst, skrivit och joxat.
Igår när jag skulle ut på min promenad så var jag sugen på att testa en ny väg, eftersom jag dagen innan råkat ut för den arga hunden på min vanliga runda.
Den här hunden är stor, arg, skäller som en vilde och han beter sig som att han äger hela Kville.
Han bor alltså på en gård och rundan innefattar en väg som är UTANFÖR hans domäner, men det bryr sig inte denna kax-Pelle sig om utan han skuttar ”glatt” ut och skäller som aldrig förr.
Jag är INTE förtjust i den besten.
Så igår fick det bli en annan tur och det funkade ju det med. =)

Igår morse när jag satt här i köket och kollade min mejl så fick jag syn på en (i mina ögon) stor spindel som paraderade runt på en av stockarna i taket.
Mitt nyfunna indian-mockasin-mod från dagen före var som bortblåst och jag stirrade på denna otäcka varelse säkert en halvtimme.
När den sedan i ljuset av en av fönsterlamporna stegade runt så blev den tre gånger så stor pga skuggan. Jag tyckte nästan jag kunde se hur den flinade.
Detta var en smula traumatiskt vill jag lova.
Jag smög in till prinsen och lade mig igen och när vi sedan gick upp var spindeln borta.
För den här gången.

Ljus & Kärlek

Rapport från Hedarna

Det har varit några turbulenta veckor med mycket känslor inblandade.
Ilska och frustration, glädje, skratt och många tårar.
Lite såsom livet faktiskt är skulle man kunna säga.
Då jag inte är så teknisk lagd så har målet för ilskan (bland annat) varit över datorn som givetvis bråkat med mig. Ibland kan jag nästan känna hur dumstruten växer på huvudet och når taket.
En morgon så försvann alla dokument, eller snarare så funkade det ej att öppna ”open office” över huvud taget. Det slutade med en timmes uppgiven gråt, jag kände mig totalt värdelös en stund.
Då gick jag och lade mig igen och sov en stund och livet kändes något lättare efter lite sömn.
Min älskade man löste problemet när han kom hem, han är en pärla han.

Den underbara prinsen har byggt färdigt min fantastiska ”walking closet” också.
Kalasfin blev den, och nu fattas bara en stor spegel, sisådär en hundra galgar och diverse annat.
Det tog ett par dagar att packa upp min gigantiska garderob samt sortera allting.
Detta var verkligen görskoj eftersom jag älskar kläder, dock tog det roliga slut när jag upptäckte att det saknas massor. Vet ej vad som hänt om det varit stöld här, (fast det verkar ganska otänkbart) eller om nån norpat på gatan i stan när vi flyttade, men eftersom jag är ”nojighetsministern” verkar detta också ganska otänkbart eftersom jag knappt släppt varken bil eller lastbil med blicken de gånger vi kört grejer.
Det skulle i så fall vara Usain Bolts kusin, Börje Bolt som snabbt som en iller norpat en kartong och sen pipit iväg, men nä, det verkar väl ganska otänkbart det också.
Nåväl, detta har grämt mig nu ett par dagar och jag har säkert gråtit en hel hink med tårar, men nu är det ”bara” att ladda om och se framåt. Hoppet finns fortfarande att dessa kläder skall dyka upp.
Lars min älskade, har tröstat och han är lugnet själv denna underbara man. Som tröst har han nu köpt en iphone till mig som kommer nästa vecka. Det skall bli riktigt roligt med en riktig telefon nu när jag haft en ”Kalle Anka telefon” i snart två år med ett kasst abonnemang.
Min tekniska lillebror skall ha lektion med mig i helgen angående hur den funkar.
Vi får hoppas att han är utrustad med en stor skopa tålamod. ;)

Igår såg jag förresten en hare, stor som en björn som skuttade förbi här på gärdet och varje dag ser vi rådjur som betar runt huset. Renar som jag sade, men då sade Lars att ”vi bor ju inte i Norrland”...
nänä, den lille stadsbon hon lär sig nya saker hela tiden. ;)
Blev också överraskad av en spindel i morse som kilade på golvet inne i skafferiet, prinsen kom efter mitt vrål och tog bort den. Sen när jag en liten stund senare skulle in där igen så satt det en till jäkel där...då smög jag likt en mockasin-indian med dammsugaren fram och WROOOOOM åkte den in. Det var mycket modigt av mig tycker jag. =) Nu är jag mest rädd att han skall hitta ut ur dammsugaren, förstärkt av damm och dubbelt så stor och sugen på hämnd. Brrrrrrrrr-hemska tanke

Trevlig helg

"Spindeln styr mitt liv"

Nu var det längesen jag skrev nåt i min lilla blogg.
Jag har haft en del datatrubbel samt varit fullt upptagen med mina körkortsstudier. =)
Kämpar nu med ett program jag köpt, och det är riktigt roligt måste jag erkänna!
Speciellt när jag får godkänt eller när poängen blir högre än väntat.
Jag har också hunnit fylla år, skickat ett par jobbansökningar och pysslat här hemma samt tränat en del.
Lars har varit borta den mesta tiden, de har spelat i Sälen nu i flera långa omgångar så jag får roa mig själv.
Igår ställdes jag inför det hemska ögonblicket att en stor spindel tog sig en kvällspromenad i vårt badrum.
Den spatserade nöjt runt i taket en stund innan den smög in i sitt bo (?) ovanför duschen i en liten glipa. Sent skall jag glömma hur den lirkade in sina LÅNGA ben.
Ja, jag vet, jag måste vänja mig, men det lär ta tid.
Jag är rädd och jag tycker de är hemskans obehagliga.
”Spindeln styr ditt liv” sade min lillebror till mig idag, och ja, det har han ju rätt i, så nu skall jag ta tag i min rädsla och våga vara i badrummet
Har precis kört ett kvällspass på bandet samt lite kb-övningar så en dusch är absolut nödvändig nu....hoppas den nu ej får för sig att göra mig sällskap bara...brrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr....singlar ner och säger ” mon dieu vill fröken ha sällskap?”....bisarra fantasier....hugaligen

Ljus & kärlek

Plugga eller satsa på drömmen om flygande drakar?

Det har varit en alldeles strålande och vacker dag här på Hedarna.
Fryntliga rådjur har skuttat förbi, det är gnistrande kallt och solen lyser så vackert.
Dagen började rätt dramatiskt dock då luckan till pannan inte gick att stänga, jag såg framför mig hur jag skulle frysa ihjäl här och hur stora läskiga spindlar skulle krypa fram ur alla sina vrår, överlyckliga över fukt och kyla, hurrandes av glädje.....
Jag slet en stund med problemet, gav upp, men gick ner igen och fick löst problemet.
Lycka! Anna VS pannan 1-0. Så nu eldas det friskt igen.
Det var ju en våldsam tur att jag upptäckte att luckan hakat ur sig innan jag tänt, för då hade det blivit knöligt.
Lite svårt att baka med fingerstumpar. ;)
Kämpar med körkortsfrågorna och undrar i mitt stilla sinne om det är helt kört ändå med häst och vagn?
Flygande matta?
Tam drake? Som dessutom hade kunnat hjälpa mig att tända i kaminen! =) Det vore nåt det.
Nu tillbaka till studierna igen...

Ljus & kärlek

Hönökakbak...

Efter fem försök och åtskilliga svordomar tog det sig äntligen i pannan.
Kan dock tillägga att jag ändå avancerat framåt, för igår fick jag fart på elden efter två försök och i morse på ett försök. =) Heja mig!

I torsdags blev det en massa bakande och hemmapyssel.
Jag bakade bland annat hönökakor, och det vill jag lova, de blev ENORMT mycket bättre än de man köper på affären.
Roliga att baka var de också för det gick undan, när det väl var färdigjäst så skulle de bara gotta sig i ugnen fem minuter per kaka, och jag gjorde åtta stycken.
Jag verkligen älskar att baka, det skänker mig lugn och tillfredsställelse och jag skulle gärna baka hela dagarna om det hade gått att leva på, men vem vet, kanske skulle jag kunna få ordning på försäljning här i bygden?
Hedarna Hönökakor.....eller varför inte Hedarnakakor (läs Hearnekager)....??? =D
Jaja, framtiden får utvisa vad det blir av mitt bakande. =)
Det är ju mycket annat jag vill göra också, men jag hade gärna sett att bakandet var en del av detta.

Tagit tag nu med körkortsteorin, tragglat vägmärken mest, det är lite som att bygga med klossar kan jag tycka. =)
Så det kan nog bli en liten bilförare av mig med i framtiden. =)

Ljus & kärlek

Elda i panna-omöjligt uppdrag??

Grrrrrr....har nu kämpat med att få igång brasan i pannan, återigen, åtskilliga försök och det vill inte ta sig.
Som tur är så är jag enveten och till slut så brukar det lösa sig.
När Lars eldar så behöver han knappt titta på pannan och VIPS så brinner det så fint.
Ska göra ett försök till sen är det dags för morgon-pw.
Hungrig som en varg så det är nog bäst att trampa iväg nu innan jag länsar kylen. ;)
Sen skall jag nog krypa ner hos min gosiga varma prins och tjuva lite morgonvärme.
Mums. =)

Ljus & kärlek