Rapport från Hedarna

Det har varit några turbulenta veckor med mycket känslor inblandade.
Ilska och frustration, glädje, skratt och många tårar.
Lite såsom livet faktiskt är skulle man kunna säga.
Då jag inte är så teknisk lagd så har målet för ilskan (bland annat) varit över datorn som givetvis bråkat med mig. Ibland kan jag nästan känna hur dumstruten växer på huvudet och når taket.
En morgon så försvann alla dokument, eller snarare så funkade det ej att öppna ”open office” över huvud taget. Det slutade med en timmes uppgiven gråt, jag kände mig totalt värdelös en stund.
Då gick jag och lade mig igen och sov en stund och livet kändes något lättare efter lite sömn.
Min älskade man löste problemet när han kom hem, han är en pärla han.

Den underbara prinsen har byggt färdigt min fantastiska ”walking closet” också.
Kalasfin blev den, och nu fattas bara en stor spegel, sisådär en hundra galgar och diverse annat.
Det tog ett par dagar att packa upp min gigantiska garderob samt sortera allting.
Detta var verkligen görskoj eftersom jag älskar kläder, dock tog det roliga slut när jag upptäckte att det saknas massor. Vet ej vad som hänt om det varit stöld här, (fast det verkar ganska otänkbart) eller om nån norpat på gatan i stan när vi flyttade, men eftersom jag är ”nojighetsministern” verkar detta också ganska otänkbart eftersom jag knappt släppt varken bil eller lastbil med blicken de gånger vi kört grejer.
Det skulle i så fall vara Usain Bolts kusin, Börje Bolt som snabbt som en iller norpat en kartong och sen pipit iväg, men nä, det verkar väl ganska otänkbart det också.
Nåväl, detta har grämt mig nu ett par dagar och jag har säkert gråtit en hel hink med tårar, men nu är det ”bara” att ladda om och se framåt. Hoppet finns fortfarande att dessa kläder skall dyka upp.
Lars min älskade, har tröstat och han är lugnet själv denna underbara man. Som tröst har han nu köpt en iphone till mig som kommer nästa vecka. Det skall bli riktigt roligt med en riktig telefon nu när jag haft en ”Kalle Anka telefon” i snart två år med ett kasst abonnemang.
Min tekniska lillebror skall ha lektion med mig i helgen angående hur den funkar.
Vi får hoppas att han är utrustad med en stor skopa tålamod. ;)

Igår såg jag förresten en hare, stor som en björn som skuttade förbi här på gärdet och varje dag ser vi rådjur som betar runt huset. Renar som jag sade, men då sade Lars att ”vi bor ju inte i Norrland”...
nänä, den lille stadsbon hon lär sig nya saker hela tiden. ;)
Blev också överraskad av en spindel i morse som kilade på golvet inne i skafferiet, prinsen kom efter mitt vrål och tog bort den. Sen när jag en liten stund senare skulle in där igen så satt det en till jäkel där...då smög jag likt en mockasin-indian med dammsugaren fram och WROOOOOM åkte den in. Det var mycket modigt av mig tycker jag. =) Nu är jag mest rädd att han skall hitta ut ur dammsugaren, förstärkt av damm och dubbelt så stor och sugen på hämnd. Brrrrrrrrr-hemska tanke

Trevlig helg