Sötaste skäggiga mannen

Nu börjar det verkligen bli dags för flytten.
På söndag går lasset, det stora lasset alltså. Vi har redan kört ett par vändor.
Sen är det ”bara” städningen kvar. Blääärk, ser verkligen inte framemot det.
Min söta lillebror har skrämt upp mig angående diverse spindelkolonier som tydligen skall häcka under badkar samt bakom spisar. Så de domänerna får prinsen ta tag i.
Jag kommer storögt smyga bakom honom (jag kan ju ta betäckning bakom långa skägget. =) alldeles vettskrämd.
Nu när vi skall bo i hus så kommer jag väl få ta tag i min spindelfobi kan jag tro, bävar inför detta. Men det lär ju finnas fler av de otäcka asen i ett hus på landet än i en lägenhet mitt i stan.
Men, vem vet, jag kanske kommer känna mig så ensam där på landet att jag VILL prata med de åttabenta otäcka små krypen!?
Nä, skämt åsido, så kommer icke att ske, inte ens i de bästaste av världar.
Min skräck går nästan att ta på.

I söndags fick jag hjälp av den gode Johan att köra ut lite grejer, mest kartonger, till huset.
Det blev bra trappträning, många kartonger hade jag fått packat.
När vi kom ut till huset hade Lars sällskap av rörmokaren, vilket jag ej visste när vi stegade in och jag var väl lite pinsam och ropade älskling o prinsen och diverse annat gullgull.
Han såg en smula generad ut. Jaja, jag bjuder på den.
Rörmokaren såg rätt så road ut i alla fall.

I förmiddags var jag och Lars på Bauhaus och inhandlade diverse grejer till huset såsom kranar (blandare heter det tydligen har jag fått lära mig ;) samt handtag, knoppar med mera.
Jag fick också syn på världens sötaste mopp.....
En ROSA Vileda Quickmopp, den bara MÅSTE vi ha tänkte jag.
Vi behöver en ny mopp (som tur var, annars hade jag allt sörjt denna söta skapelse) så den köpte vi. Slogs av att vilket oerhört smart grepp, för jag kan garantera att den sålt som smör.
Mycket på grund av färgen, sen så ÄR det ju rejäla grejer också. =D
Minns en gång när vi köpte nån sån där superbillig mopp på ÖB, den vek sig ju så fort man tog i den. På riktigt, jag hade av den på mitten första gången jag använde den. Skräp. Eller ” Skräb” som de säger utåt de krokarna vi nu flyttar.....berättar mer snart om diverse slang från Kville med omnejd. Lars är så ursöt när han pratar dialekt. MMMM..KÄÄÄR. <3

Jo, en grej till som jag fnissade så åt för mig själv när vi gick runt där i gångarna på det gigantiska Bauhaus.
Såg MÅNGA män med skägg som gick runt och funderade bland hyllorna medans de filosofiskt strök sin ansiktsbeklädnad och såg sådär oerhört tankfulla och Freudianska ut.
Det rådde verkligen skägghierarki-och det kan jag säga, Lars vann den kampen med sitt långa ståtliga tomteskägg, de andra var inte ens i närheten, och jag tyckte mig kunna skymta en viss avund från två eller tre ”skäggmän”.
Fnissar nu så jag nästan trillar av stolen här, denna sista fredag i stan innan jag blir lantbo, där skägg, spindlar och dialekt blir vardagsmat.
Just nu är det bara tankar i min fantasi och dagboksblogg.
Snart är det verklighet.
En verklighet jag välkomnar, dock ej spindlarna, de får gärna hålla sig på avstånd. Helst för alltid.

Ljus & kärlek i massor